
Mäng mäluga – milliseid nippe kasutades saab talletada õpilastele pikaajalisse mällu reegleid: näited ning praktilised keeleülesed harjutused osalejatega.
Om läromedel i svenska.
Mäng mäluga – milliseid nippe kasutades saab talletada õpilastele pikaajalisse mällu reegleid: näited ning praktilised keeleülesed harjutused osalejatega.
Om läromedel i svenska.
Föreningens årsmöte äger rum den 15 maj 2020 kl 11:30-16 på Gustav Adolfgymnasiet. Program:
Den 6 mars ägde den 8:e ämnestävlingen i svenska rum på Nuckö Gymnasium. Den anordnades i samarbete mellan Estlands svensklärarförening, Sveriges ambassad i Tallinn och Nuckö Gymnasium. Temat för årets ämnestävling var ”Relationer mellan Estland och Sverige”. Ämnestävlingen ägde rum på Nuckö redan andra gången (först gången 2015). Deltagarna var från Gustav Adolfgymnasiet, Vanalinna Hariduskolleegium, Tallinna Saksa Gümnaasium och Pärnu Sütevaka Gymnasium – totalt 48 elever.
Sveriges ambassads I sekreterare Linda Nilsson presenterade hur Estland och Sverige samarbetar och vad man gör på ambassaden. Eleverna från Pärnu berättade om kanelbulletraditionen i Sverige och efter presentationen kunde alla smaka på kanelbullar som ambassadens chef hade bakat.
I tidningen Sverigekontakt (nr 2, 2020, sid 37) skriver Karol-Liis Loik och Rainer Talvik: ”Ämnestävling i svenska Estland”.
Svensklärarkonferensen för svensklärare i Baltikum ägde rum i Riga dem 3-5 oktober 2019 (OBS! torsdag-lördag!). Konferensen anordnades av Riksföreningen Sverigekontakt i samarbete med Svenska Institutet och Sveriges Ambassad i Riga.
Konferensen ägde rum på Mercure Riga Centre som ligger i en vacker jugendbyggnad från 1901 i hjärtat av Riga, bara 400 meter från den gamla stadskärnan. På Mercure Riga Centre finns också ett SPA center. Fitnesscentret är tillgängligt för gäster dygnet runt .
Aadress: Elizabetes iela 101, Rīga.
Konferensen börjar med mottagning på Sveriges ambassadörs residens i Riga (J. Alunana iela 7) kl 18 den 3 oktober. Närmare om programmet se anordnarens Facebook-event.
Föredragen på konferensen
Promenad till Lettlands universitet 100 år 2019.
Ivars Orehovs, associate professor, Lettlands universitet, Riga: Historik om svenskundervisningen på universitetet och Konungen Gustaf V vistelse 1929.
Temana för grupparbete: „Så här kan man arbeta med massmedia i undervisningen“, „Hur kan man arbeta med litteratur i undervisningen?“
Workshop
a) Läromedel – ledare: Ieva Krumina
b) Svenskundervisning på universitet – ledare: Monika Rönngren
En mindre grupp svenskalärare från Estland besökte Gotland 6-9 juni bland annat för att uppleva hur man firar Sveriges Nationaldag och försöka få till ett skolbesök mitt i den vackraste försommaren, där studentfirandet närapå överskuggar firandet av 6 juni.
På programmet stod även en stadsvandring, besök på Estlands Honorärkonsulat med “svenskinspirerad” nationaldagslunch och det officiella Nationaldagsfirandet på Roma Kungsgård. Dessutom ägnades vistelsen på Gotland åt att bese ön från norr till söder och att prata svenska. Eftersom det var språkintresserade människor på besök ägnades tid åt att bekanta sig med Gutamålet, bland annat genom boken ABC-bok i Gutniska med högläsning och en del annan litteratur. Gotländsk matkultur stod på önskelistan så lammsmäcka och saffranspannkaka fick ingå i menyn. Ett skolbesök på Solbergaskolan hanns med fredagen den 7 juni som var mycket uppskattat. Lärarna från Estland konstaterade att det var intressant att se hur många män som jobbade i skolvärlden i Sverige, där lärarkåren i Estland nästan uteslutande består av kvinnor. Besök vid minnesplatsen i Slite och eken som planterades till Estlands 100-årsminne hanns också med.
De besökande svensklärarna var från Pärnu, Tartu och Tallinn och undervisade på olika nivåer. Den mest kända svenskundervisande skolan i Estland är ändå skolan i Birkas/Pürksi, Nuckö gymnasium i de tidigare svensktalande delarna i kustområdet kring Haapsalu i västra Estland. Det pratades en del om värdet av att kunna svenska i Estland då många företag har affärsutbyte med svenska företag, ett språk som man inte i första hand väljer som främmande språk i skolan idag men som har framtiden för sig om affärskontakterna utvecklas i samma takt som nu mellan företag i Sverige och i Estland.
Lärarna som besökte Gotland var Kristina Mullamaa, Anne Roovere, Triin Lind, Kai Sommer
och Helina Puksmann.
Text: Riina Noodapera Estlands Honorärkonsul på Gotland
6 juni: Visby & Roma
Foto: Ruth Laidmets
Världsarvet Visby – en vandring genom historien. Visby innerstad har varit en del av UNESCO:s världsarv sedan 1995. Till nästan varje gammalt hus, ruin eller plats hör en levande berättelse eller fantasieggande sägen. Aukonsul Riina Noodapera juhtimisel.
Vi deltar också i firandet av nationaldagen i Roma (ca 20 km från Visby).
7 juni: Besök till Solbergaskolan i Visby + Utflykt till Södra Gotland
Sudret – en guidad utlykt till Södra Gotland
Foto: Guteinfo
Följ med på en utflykt till öns södra spets! Söder om Visby passerar vi Högklint, en av Gotlands högsta klintar. Härifrån har ni en magnifik utsikt och ni får en fin vy över Visby. Turen går utmed den vackra västkusten, vi kan t ex göra ett stop vid Koviks fiskeläge i Sanda med ett fiskerimuseum. Djupvik hotell välkomnar er för lunch denna dag med underbar havsutsikt. Efter lunchen så fortsätter turen söderut utmed den vackra Ekstakusten med utsikt över Karlsöarna. Landskapet på södra Gotland är präglat av tusenårigt jordbruk, med gott om betesmarker för lamm, kor och hästar. Även idag är jordbruket en viktig näring på ön och gotländska matprodukter och lammskinn håller högsta kvalité. I Vamlingbo prästgård finns Lars Jonsson Museum, där visas ett stort urval originalkonstverk ur konstnärens egna samlingar och vi ordnar gärna en visning för er. Via den vackra vägen vid Kettelviken & naturreservatet Husrygg når vi Hoburgen vid Gotlands sydspets. Här på ”Sudret” kan vi bl.a. erbjuda besöksmål som Hoburgens fyr, Körsbärsgården, Holmhällars raukområde, Bottarve museigård eller Öja kyrka. Utifrån era önskemål om besök så planerar vi även in ett uppehåll för eftermiddagskaffe. Från Sudret tar vi sedan vägarna inåt landet hem till Visby. Om ni önskar så kan vi göra ett stop i ett vackert Gotlandsänge, i en gårdsbutik med lokala produkter eller hos någon av öns duktiga hantverkare Tid: 8h
8 juni: Norra Gotland och Fårö
En tur till Norra Gotland och Fårö tillsammans med hederskonsul Riina Noodapera.
Riina Noodaperas beskrivning: Norra Gotland. Väskinde Gotlandsdelikatesser och lampfabrik. Stenkyrka gravfält, Tingstäde kyrka och fästning, Tingstäde sjö och allt runtomkring. Vi åker genom Slite och ser estniska flyktingars minnessten, kalkstenskarriär. Vi fortsätter mot Fårösund. Lunch. Ett möjligt besök på någon gårdsbutik. Fårö. Vi tittar på Fårö kyrka och Ingmar Bergmans grav, tittar förbi raukar och besöker Bergmancenter på vägen tillbaka till Visby. Vi gör ett litet uppehåll vid Bro kyrka.
Foto: Tuukka Ervasti (imagebank.sweden.se)
En heldagstur till vackra Fårö. Följ med oss i Ingmar Bergmans fotspår på vackra, vilda Fårö! Detta är en heldagstur till Fårö där du förutom den egenartade naturen och det omskrivna ljuset får höra den spännande historien om Ingmar Bergmans karriär som filmskapare. Vi besöker de kända raukfälten vid Langhammars och Digerhuvud, ett måste för både filmälskaren och den naturintresserade. Längs med vägen till & från Fårö kommer vi att göra ett par intressanta uppehåll där vi t ex kan besöka Bro Kyrka, en av öns nästan 100 medeltida kyrkor och Bungemuseet. Kulturhistoriska museet i Bunge är ett av Sveriges största friluftsmuseer med en stor samling gotländska byggnader och miljöer. Samlingen är uppbyggd kring tre gårdar, 1600-talsgården, 1700-talsgården och 1800-talsgården med hus och miljöer från Gotland. På Bungemuseet finns därutöver ett antal kulturhistoriskt intressanta äldre byggnader från den gotländska landsbygden som visar byggnadssätt och levnadsförhållanden före 1900-talet. På hemresan kan vi göra ett besök hos Skulpturfabriken där ni får träffa skulptören och formgivaren Stina Lindholm.
Vår egen Gotlandsinspirerade skald Anne skrev så här efter resan:
Vallmoängen pryder vägen,
lamm som betar i ett fält.
Och så blåeld, helt säregen
under molnfri himlatält.
Väderkvarnens breda vingar
nuddar sommarvindens hand
som tar tag i fiskebåten,
sakta driver den mot land…
Anne Roovere
(c) Fotografi: Pierre Björk
Den svenske dramatiker Jonas Hassen Khemiris pjäs ”Vi som är hundra” kommer att sättas upp på Svenska teatern i Helsingfors. Ruth har bokat 22 biljetter till förestälningen den 9 november 2019 kl 14 på dagen. (Alla som var intresserade, anmälde sig på länken till den 15 maj: https://bit.ly/2W2eTa5.)
6:45 Vi samlas vid biljettkassorna på Tallink Silja terminal D.
7:30-9:30 färjan över Finska viken (frukost).
10:15 Guidad visning på biblioteket Ode i Helsingfors (guide Camilla Nemlander-Sjöberg).
12-13 gemensam lunch på restaurangen i Oodi. (Pris: 25 €/person)
14 teaterföreställningen ”Vi som är hundra” på Svenska Teatern.
ca 16-18 Fritid. Efter teaterföreställningen kan alla gå runt på egen hand eller följas åt till konsthallen HAM (12 EUR) och titta på Tove Janssons och Ellen Thesleffs utställningar.
Tillbaka till Estland åker vi med båten 19:30-21:30.
Närmare om pjäsen. Jonas Hassen Khemiri ”Vi som är hundra”
(c) Foto: Tuomas Uusheimo
Ode, Helsingfors centralbibliotek, är en levande mötesplats på Medborgartorget, i hjärtat av Helsingfors. Det är en av Helsingfors stadsbiblioteks 37 verksamhetsställen och en del av biblioteksnätverket Helmet. Ode kompletterar den kultur- och mediekoncentration som utgörs av Musikhuset, Finlandiahuset, Sanomahuset och museet för nutidskonst Kiasma. Det erbjuder ett icke-kommersiellt offentligt stadsrum som är öppet för alla mittemot riksdagshuset. Länken till bibliotekets våningsplan. Ode invigdes den 5 december 2018. Vid en arkitekttävling 2012 lämnade Antti Nousjoki med flera på arkitektbyrån ALA Arkitekter i Helsingfors in det vinnande förslaget.
För första gången ägde ämnestävlingen i svenska rum i Pärnu. Den 15 mars 2019 deltog 42 elever från 5 olika skolor i tävlingen på Pärnu Sütevaka Gymnasium.
Vinnarna 2019 var:
Läs mer
2018. aasta oli Eesti rootsi keele õpetajate seltsi (ERKOS) jaoks juubeliaasta. Selts loodi 4. aprillil 2003 ning sellesse kuulub pisut üle poolesaja entusiasti, kelle tegevus on seotud rootsi keele ja kultuuriga. Lisaks rootsi keele õpetajatele on liikmete hulgas näiteks tõlke, tõlkijaid ja giide, kultuurisekretär ja riigiametnik.
Seltsi eesmärkide elluviimiise eest on aastate jooksul hea seisnud juhatuse esimehed Juta-Tiia Mägi, Eva-Tiina Põlluste ja Kai Sommer. ERKOSel on aastatepikkune meeldiv koostöö Rootsi Suursaatkonnaga Tallinnas, Soome rootsi keele õpetajate seltsiga, ühinguga Riksföreningen Sverigekontakt ja mitme ettevõttega Eestis.
Koos on korraldatud nii mõnigi õnnestunud üritus. Traditsiooniks on saanud koolitused ja kohtumised kultuuritegelastega. Üheks suuremaks ettevõtmiseks võib pidada nädalast keelelaagrit Noarootsis, mil tutvuti erinevate keeleõppe meetoditega ning tehti ka praktilisi ülesandeid. Näiteks töötati põhjalikult läbi Rootsis välja antud põhikooli tasemele sobiv õpik, millele koostati hulk lisamaterjale. Viimasesse, 5. novembril Tartu Ülikoolis toimunud koolituspäeva mahtus andragoogikaspetsialisti Erle Nõmme interaktiivne loeng muutunud maailmast ja õpetaja tegevusmudelitest, seltsi liige Yvonne Leipalu tutvustas uusi väljendeid ja sõnu ning enamesinevaid eksimusi keelekasutusel, professor Daniel Sävborg andis ülevaate Rootsi kultuuri õpetamisest Tartu Ülikoolis. Plaanis on koolitused tõlgi ja tõlkija tööst.
ERKOS korraldab suviti õppereise sellistesse paikadesse, kus kõneldakse või on varem kõneldud rootsi keelt. Nii on reisitud Ruhnu saarele, Helsingisse ja Ahvenamaale. Juubeliaastal viis reis seltsi liikmed Rootsi pealinna Stockholmi. Neil reisidel tutvutakse lisaks vaatamisväärsustele kindlasti ka mõne kohaliku kooliga. Stockholmis külastati kolme kooli: Stockholmi Eesti kooli, Fruängeni kooli ja Vasa Reali. Juuni algul reisitakse Gotlandile.
Kuuel kevadel on gümnaasiumiõpilased saanud võimaluse mõõtu võtta rootsi keele ainevõistlusel, mille teemadeks on olnud kord tuntud rootslased, kord Rootsi geograafia, siis muusika või film. Ainevõistlus on toimunud nii Tallinnas, Noarootsis kui ka Tartus. Ainevõistluse järel on osalejad kohtunud huvitavate kultuuritegelastega ning päev on lõppenud ühislaulmise, -mängude või -tantsudega. Käesoleval aastal toimub ainevõistlus 15. märtsil Pärnus, Sütevaka Humanitaargümnaasiumis ja selle läbiviimisel on otsustanud kaasa lüüa ühingu SOV (Svenska Odlingens Vänner – eesti k. Rootsi Hariduse Sõbrad) liikmed.
Lisaks ERKOSe üritustele on seltsi liikmed sügiseti osa võtnud Baltikumi rootsi keele õpetajate konverentsist ja erinevatest seminaridest. Vahel käiakse koos kinos ja teatris ning korraldatakse muid ühiseid rootsi keele ja kultuuriga seotud ettevõtmisi.
24. oktoobril astus ERKOS EVÕLi (Eesti Võõrkeeleõpetajate Liidu) liikmeks.
Inna Rosar
Artikkel ilmus 25.jaanuaril 2019 ajalehes ”Õpetajate leht”